När Vanadis ankare gick i Colombo, var klockan halv 5 på e. m.[...] Staden Colombo, vilken räknar 112,000 innevänare, anlades redan på 1500-talet av portugiserna. Här fiskas årligen pärlor och ädla stenar till ett värde av 10,000 pund sterling, varav fjäderdeln stannar på Ceylon, hälften tillhandlas av rika furstar och blott en fjärdedel försäljas till de europeiska juvelhandlarna. Pärlfiskarna äro ytterst rädda för haj och hava en del besvärjelse-ceremonier för sig redan innan de lämna stranden. Då de därpå går ut med sina båtar, sker detta under mycket stoj och skrik för att försrkäcka de hajar, vilka möjligen kunde befinnas sig i närheten, så att de hastigt fly långt ut till havs... Sedan gäller det att dyka ned till botten, en konst vilken de äro synnerligen skickliga uti. De medtaga alltid en liten kasse, fastgjord vid kroppen och däri nedlägga de sin fångst. De kunna vara nere under vatten i över en hel minut och dyka över 20 gånger pr dag, utan att detta förorsakar dem några obehagligheter. Ön Ceylon var fordom den enda plats på jorden där det växte kanel, men denna odlas numera rätt allmänt i varmare länder. Att kaffet som kommer härifrån är särdeles berömt, behöver väl knappast nämnas. [...] Klädedräkten är alldeles lika för båda könen. Männen bära alltid skägg och ha pannan full med målade streck, vilka utvisa till vilken gud de bekänna sig. På många ställen vi förut passerat hade männen flera hustrur, men här är det emellertid tvärtom - kvinnorna hava flera män... Detta förekommer icke heller i något annat land på jorden. Urinnevånarna äro icke singaleneserna utan en stam vid namn Jaddhas, av vilka ännu några kvarlevor finnas på västkusten. Dessa befinna sig på en den lägsta tänkbara ståndpunkt. Vid deras fester är sålunda den yppersta maträtten, kokta ödlot och stekt apkött... Nej, detta var inte vidare trevligt.