OKLART DATUM MALTA: Vanadis dunkla skrof kunde knappt skönjas i qvällsmörkret; men lanternor och ljus från batteriet tillkännagåfvo hvar vi lago. En båt med två man i kom under nästan ljudlös rodd smygande ut fran land, närmade sig allt mer fregatten och nådde slutligen ena sidan. Försiktigt kapades nu en fendert (ett större frihult med tågvirke), som ännu hängde utombords efter kolningen. Knifven skulle derpa göra sitt snitt genom båtupphalaren, då posten i babords fallrep gaf till hals. Tjufvarne voro blixtsnabbt vid sina åror och hade hunnit nära halfvägs till land, då vi hade vår bat klar att sätta af till förföljande. Nu blef det vilda jagten. Gastarne lade till: sina ryggar; så att det knakade — och den, som sett svenska båtsman och matroser göra sitt bästa vid årorna, skall också inse, att malteserbåten kunde upphinnas, innan den nådde land. Så skedde ock. Två man hoppade i flyktingarnes snipa, den ene af tjufvarne greps med ett ärligt tag i nacken, just som han skulle följa exemplet af sin kamrat och plumsa i sjön. Den andre räddade sig genom simning. Bytet fördes nu ombord och derpå direkt till polisstationen. Flera båtar hade kommit ut från land, tydligen i afsigt att hjelpa maltesern, men höllo sig undan, då de fingo se en örlogsbåt, full med folk. Domen föll ett par dagar senare och lydde pa tre månaders hårdt arbete.