I Magelhaens sund inlöpte vi på morgonen den 29:de februari under täta regnbyar, åtföljda av en hård blåst. Östra delen av sundet med sin ödsliga och enformiga natur var allt annat än tilldragande för oss, och regnet, som fortfarande flöt i strömmar, bidrog ju ej heller att rycka upp humöret. Det enda antydande tillvaron av människor vi sågo under denna del av resan, var eldarna på stranden, men i närmare beröring med infödingar kommo vi ej under färden till Punta Arenas, världens sydligaste stad, vars redd vi anlöpte.